One more dance with you Mama
Nas - Dance
I dream of the day I can go back to when I was born
laying in your arms wishing u was here today ma’
wish you’d appear just for a second from heaven
my tears would be gone I wouldn’t be rapping this song
id be happy driving up to your eight bedroom mansion
up late laughing bout the hard times we faced
the galaxy is so enchanted beyond...
Galileo’s understanding pass the milky way and all the planets
there’s something out there greater but only god knows
scientists claim we came from apes but they lies tho
that was part of your conversation
a spark when up and start blazing thinking of how amazing she was
an angel gave me love
I’m thankful to ever know a woman so real
I pray when I’m married my wife
I have one of your skills but mom you could never be replaced
I give my life up just to see you one more day and to have
one more dance with you Mama* if I could only have*
one more dance with you Mama * pray wishing I could have*
one more dance with you Mama * if I could only have*
one more dance with you Mama
I wish u were here I miss u more each second I breath
u resting in peace forever I accepted u free
a blessing to me
I see u dressed in all white smiling at me
happy knowing everything’s alright
if only I could hear your voice and your laughter just one more time
my chest would be filled up with sunshine
April 7th '02 that when the gates of heaven opened up for you
to stroll through
beautiful Ann Jones
job is done raisin ghetto kids in the hood
u was my strength to carry on and now I’m good
job well done u lived through your sons and grandchildren
Jesus finally got his bride mommy dance with him
and you been my guide through all the trouble I face
they playing our song the light beat
my hand on your waist
I grab your other hand trying not to step on your toes
spin you around with my eyes closed dreaming I could have
one more dance with u Mama * if I could only have*
one more dance with u Mama *pray wishing I could have*
one more dance with u Mama *if I could only have*
one more dance with u Mama I love u forever ma
Real love
Det spelar nog ingen roll hur många gånger jag säger detta eller försöker förklara hur jag känner för min älskade. Han dök upp som en frisk vind i mitt liv och jag kommer aldrig släppa honom ur sikte. Jag kan med handen på hjärtat tala om att jag aldrig varit så kär, förälskad och lycklig på en och samma gång tidigare.
Det är en helt underbar känsla som jag de senaste åren med mina f.d faktiskt har inbillat mig att jag har känt. Det är just denna känslan som har fattats och därför inte kunnat hålla mig kvar i mina dåvarande förhållanden. Men denna gången finns det inget på kartan som kan göra att det går käpprätt åt skogen. Jag har hittat min andra halva, min blivande man och mina blivande barns pappa :D
I fredags så halkade jag rakt på svanskotan och fick en fraktur i den. Jag har varit och är näst intill invalid, men min underbara älskling har funnits vid min sida och stöttat mig alltifrån att gå i trappor, bära väskan, gå till affären, göra mat. Ja, allt som varit och är en tung belastning för mig.
Han finns för mig 24/7 oavsett vad. Han bryr sig verkligen om hur jag mår och vad jag tänker på. Han frågar inte bara för att vara snäll eller artig. Han bryr sig på riktigt och jag känner äntligen en kärleksfull bekräftelse.
Jag trodde aldrig att jag skulle skriva om det här öppet, men för att man ska kunna gå vidare från ett kapitel till ett annat kan det ibland vara lättare att dela med sig av vissa saker. Även de mindre roliga och mer privata. Men jag är inte den som är den. Jag är en öppen, glad och positiv tjej som mer än gärna delar med mig om mitt händelserika liv, haha :P
Skämtosido, jag har haft tre st seriösa förhållanden sen jag var 16 år gammal. Jag har aldrig varit mina killar trogen. I början skyllde jag på fyllan, sen spänningen, sist men inte minst bekräftelsen. Det sistnämnda var naturligtvis det jag sökte och som jag har hittat hos Gordan. Jag har aldrig velat göra någon av mina f.d illa på något som helst vis, men jag var omogen, egoist och behövde bekräftelse. Tyvärr har jag sårat dem men jag hoppas att de gått vidare och är med någon som verkligen förtjänar dem, för det är inga dåliga killar jag har varit med så sett. Men de har inte passat mig helt enkelt :)
Skulle jag vara otrogen mot G? Nej. Det finns ingen risk, chans, tanke whatsoever. Jag har allt jag behöver och någonsin kommer att behöva. Han får mig att känna mig tillfreds tillsammans med honom, mig själv och livet. Jag trodde aldrig att jag skulle komma i från otroheten. Tro mig, den ångesten jag ständigt har levt med med tanke på vad jag har gjort gentemot mina f.d. Den har ätit mig inifrån, men i dagsläget är jag "fri" från otrohets-demonen.
Ni som inte förstår vad jag pratar om behöver inte yttra er, men för mig var det som en drog. Jag ville sluta vara otrogen men det gick inte. Men med facit i hand kan jag stolt erkänna att jag har hittat min enda och äkta kärlek, och det är du Gordan!! Jag älskar dig, du är mitt allt.
Trött, sur & grinig
Jag får astma-attack på pengar snart, det är så otroligt påfrestande med allt tjat, alla skulder & räkningar som dimpar ner i min brevlåda. Men som min kära och smarta granne Doris sa till mig; Det känns trist och tråkigt nu att se alla pengar försvinna på tråkigheter, men snart kan du glädjas åt att räkningarna och skulderna tagit slut. Det är så sant som det är sagt :)
Imorgon hoppas jag på en bättre och roligare dag än denna, trots att det är fredag den 13:e.
P.S Jag älskar dig!
Han är den snällaste, mest hjälpsamma och omtänksamma person jag har träffat. Han är mitt allt. Om jag inte hade träffat honom, hade inte mitt liv varit så underbart som det är idag :) Han är minst sagt min drömkille och om mamma hade levt hade hon kunnat intyga det. Han är snygg, sexig, snäll, omtänksam. Ja, listan kan göras lång för jag älskar allt med DIG baby!! <3
Skräll
Det är 2 ½ timme sen min älskling åkte till jobbet och jag har fortfarande inte somnat om. Så här blir det alltid när han jobbar förmiddag!! :( Båda vaknar runt 6, är aptrötta, han åker till jobbet och önskar att han kunde få sova lite till, jag ligger kvar hemma i sängen och kan inte somna om!! :P
Men det är väl antagligen för att jag är så van att han ligger bredvid mig när jag ska sova. Det är ju vid hans sida som jag känner mig som tryggast :)
Åh, vad jag önskar att mamma fick träffa honom. Hon hade verkligen tyckt som jag, att han är den bäste :)
Jag skulle verkligen tänka mig att göra vad som helst för honom, och så har jag aldrig tänkt eller känt för en kille tidigare. Men G är verkligen one of a kind, och bara min, min, min!! :D
Nu ska jag lägga mig och försöka sova igen, för ögonlocken börjar bli tunga :P
Det blir dock inte en långvarig sömn för min del. Sofie kommer och hämtar mig runt 11 och då är det färgköp och flytta som står på schemant. Äntligen är det dags!! :)
Oersättlig granne
Tidigare idag plingade det på dörren och det var D, hon hade bakat igen och hon tyckte absolut inte att vi skulle undgå hennes äppel- & kanelfyllda muffins. Jag frågade Sofie hur vi ska klara oss utan D nu när vi ska flytta osv, ingen som kommer med nybakta muffins var och varannan dag :P
Men det är ju tur att det nästintill bara är ett stenkast från Herrhagen till Haga, så hon kan att ta sig en tur förbi oss när hon ändå är och handlar på Hagahallen. Eller vad tycker konditorn själv om den saken? :P
Tidigare ikväll så pratade vi på MSN och jag frågde henne om hon skulle i väg till kiosken, och i så fall om hon kunde handla åt mig också för jag låg nedbäddad i soffan och var depp. Snäll som hon är handlade hon så klart åt mig också. Till min förvåning när hon kom hade hon med sig ett kinderägg till mig. "När jag är depp så brukar jag köpa mig ett kinderägg, man blir så glad av innehållet". Vad då gulligt? ;D
Doris, du är fan min stjärna :D
Att mista sin mamma
Jag älskar att prata om mamma och minnen som inkluderar mamma, det känns som att hon är mig nära då. Men det är dock jobbigt att träffa vänner, bekanta mm när de inte vet hur de ska tackla situationen. T.ex många har kommit fram till mig på fyllan och förklarat sig varför de inte har hört av sig sen mammas bortgång. Att de inte riktigt vetat hur jag skulle reagerat osv.
Jag respekterar deras omedvetenhet och försiktighet, men vi lever på 2000-talet ffs! Lite moral och ryggrad har väl folk idag? Det kanske är lättare för mig att uttrycka mina känslor och tankar kring detta eftersom det är jag själv som är den så kallade huvudpersonen. Men frågar man inget får man inget veta.
Nu med facit i hand tycker jag att folk borde sluta vara så rädda över vad andra ska tycka och tänka hela tiden, och bara köra sitt eget race för att på bästa möjliga sätt kunna visa sin medmänsklighet gentemot sina nära och kära.
Jag hittade en otrolig läsvärd artikel av en slump som jag tycker att fler borde ta del av, för att förhoppningvis få en vidare syn på sorg och dess arbete. Därför tycker jag att ni kan läsa intervjun här!

When love takes over
För er som på något sätt har kunnat undgått att jag har träffat världens mest underbara kille, tänkte jag bl.a berätta lite om honom för er ;)
Det är snart två månader sedan vi träffades för första gången genom J, och jag är evigt tacksam gentemot henne som introducerade mig för honom. Första intrycket var klockrent, vi trackade på varandra och var kaxiga mot varandra på en skämtsam nivå. Vår personkemi klickade definitivt ;)
Men mitt i det stod jag snart bostadslös men Sofie som är min ängel, bokstavligt talat som tillät mig att bo hos henne tills jag hade kommit på fötter igen. Under min tid som inneboende här så har vi kommit varandra nära och vi trivs i varandras sällskap. För några veckor sedan så slog vi våra kloka (?) skallar ihop och beslöt oss för att flytta ihop, fast i en större lägenhet. Vi sökte och sökte men utan något vidare resultat, förräns i förra veckan när vi av en slump fick nys om en 5:a i Haga. Snabb som jag var ringde jag hyresvärden direkt för att besäkra vårt boende. Samma kväll fick vi komma på visning och skrev på kontrakt.
Så med andra ord ska vi alltså bli sambos i en 5:a inom kort, och lägenheten är underbar, ljuvlig och SÅ oss ;D Allt känns jättebra och att bo tillsammans med Sofie känns bara så rätt :)
Nu åter till min underbara G ;) Mitt i min livskris så dök han upp, min underbara & älskade. Han är raka motsatsen till alla killar jag har träffat tidigare. Han är mitt största stöd, min största trygghet och min största kärlek. Så som jag känner när jag är med honom är obeskrivbart, men en sak är säker. He´s the one.
Jag är säker på att saker och ting sker av en anledning - mamma skulle aldrig vilja att jag skulle gå ner mig eller blir deprimerad igen, så hon gjorde sitt bästa och såg till att jag träffade den bästa. He´s a keeper, for sure :)
Nothing compares with you
Jag tyckte att mitt liv förändrades drastiskt när mamma entrade andra sidan, men så som mitt liv ser ut idag kunde jag inte ens ha föreställt mig i min vildaste fantasi :P
Alla mina matriella ägodelar finns uppdelade i tre olika lägenheter, men det är inte de som betyder. Jag är evigt tacksam gentemot Sofie som numera är min sambo på heltid ;D
Kärleken och närheten som jag får av G ska vi inte tala om för det går inte att beskriva med några ynkliga ord. Dessa känslor måste man uppleva för att kunna förstå och det är det bara jag som får göra.
Att gråta inför honom är som om att jag inte har gjort något annat och han är alltid lika idel örat och lyssnar mer än gärna på mina tankar och funderingar.
Hade mamma levt hade hon älskat G, för han får mig att skina som den vackraste sommarsolen :D
Nu måste jag i väg och möta min kära sambo Sofie, men uppdatering kommer hädanefter ske dagligen...
En lärdom rikare
Jag hatar det där skitföretaget, kommer alltid att göra det för den delen också!!! Men jag är inte den som ger mig i första taget, nånting måste det ju finnas att göra åt saken, annars får jag leva på luft resten av månaden!!!!!!!!!!!!
You put a smile on my lips
Jag känner en viss harmoni som jag inte har känt sen jag vet inte när. Jag tänker njuta av varje stund jag mår så här, för vem vet hur länge jag kommer må så här? :P
Idag fyller min en av mina älskade storebröder år, han blir 29, snart gubbe fan :P Usch, vad åren går fort. Första födelsedagen utan mamma, det kommer kännas tomt och konstigt utan henne idag. Men det kommer nog kännas värst för J :( Men men, det är bara att göra det bästa av situationen och fira honom å mammas vägnar också :)
Nu måste jag åka ner till tvättstugan igen och slänga i sista maskinerna. Sen ska jag börja göra mig i ordning och bege mig till bröderna grus och fira gamlingen ;D
Cry like a baby
Jag vill kunna ringa till mamma och berätta hur jag mår, känner och vad som hänt den senaste tiden. Allt ifrån jobb, vänner och kärlek. Jag har min resterande familj kvar men ett tomrum efter sin mamma och bästa vän går aldrig att fylla. Det känns som att hela min tillvaro är splittrad, mina vänner börjar sina som sandkorn mellan fingrarna, mina känslor börjar bli kalla och hårda och smärtan blir bara värre och värre. Ingen skulle kunna förstå mig så väl som mamma alltid gjorde.
Jag känner mig inte hel för fem öre, jag känner mig som som ett ytligt skal. Jag vet inte vad jag känner för något, jag äter knappt något längre, ciggpaketen blir fler om dagen, och livsgnistan är borta.
Jag vet att mamma inte skulle vilja att jag mådde så här och att jag ska ge upp, men vad fan ska jag göra? Det känns som att livsgnistan har försvunnit. Jag har svar på alla mina frågor, det har jag. Det gäller bara att jag måste börja lyssna på mig själv och mina känslor, för mina svar finns i mitt hjärta.
Jag bör/ska inte klandra mig själv för mitt mående egentligen, det har knappt två månader sen mamma dog men jag är inte van att inte ha min starkaste stöttepelare vid min sida längre. Jag känner mig så ynklig, ensam och patetisk.
Det enda som hjälper och dövar smärtan för stunden är sömn men när jag väl lyckas somna så sover jag inte riktigt bra, jag sover oroligt och vaknar flera gånger om. Det bästa hjälpmedlet till en bra sömn är alkohol just nu, fast det kommer aldrig att fungera i längden.
Jag vill bara få en lägenhet, kunna börja om på nytt, gå vidare och förhoppningsvis få en egen familj inom snar framtid. Jag vet att jag är ung men efter allt som jag har gått igenom känner jag mig som trettio.
När jag säger att jag har gått igenom mycket då menar jag verkligen mycket. Jag söker inte efter uppmärksamhet eller empati, jag vill bara försöka lätta på mitt hjärta som jag alltid lyckats göra med att skriva här i bloggen.
Peace out \/
A place nearby
I entered the room
Sat by your bed all through the night
I watched your daily fight
I hardly knew
The pain was almost more than I could bear
And still I hear
Your last words to me.
Heaven is a place nearby
So I wont be so far away.
And if you try and look for me
Maybe youll find me someday.
Heaven is a place nearby
So theres no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
Ill always be by your side.
You just faded away
You spread your wings you had flown
Away to something unknown
Wish I could bring you back.
Youre always on my mind
About to tear myself apart.
You have your special place in my heart.
Always heaven is a place nearby
So I wont be so far away.
And if you try and look for me
Maybe youll find me someday.
Heaven is a place nearby
So theres no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
Ill always be by your side.
And even when I go to sleep
I still can hear your voice
And those words
I never will forget
Urnsättning
Idag är det förmodligen den tredje värsta dagen i mitt liv. Det är dags för mammas urnsättning. Inte nog med att jag vet att mammas kropp inte fysiskt finns längre, utan jag/vi ska gräva ner hennes forna kropp!!
Det låter och är så bisarrt i mina öron så det finns inte... Jag vet en sak i alla fall, utan mina underbara vänner, mina nära och kära hade jag aldrig klarat detta!!
Det var bland det sista jag sa till mamma innan hon somnade in. "Du behöver inte oroa dig för mig, det är jättemånga som bryr sig och som finns för mig."
Det är ganska uppenbart att mamma litade på mina ord ;)
Things will never be the same again
På tisdag är urnsättningen, ännu en helvetes dag. Att se sin egen mammas forna kropp bli till aska och sen se den grävas ner är inte var dag man är med om. Tur att jag har mina nära och kära med mig så jag inte följer med mamma ner i graven...